18 januari

Nu är jag rädd. Fruktansvärt rädd. Jag har en klump i min mage och hoppas att detta inte är sant. De får inte vara sant. Men de märks med tiden. Ikväll kommer ja antingen vara lyckligare än på länge, eller nere i helvetet. De värsta som skulle kunna hända om de är sant är att jag skulle bli glad av detta. Men de får inte hända. Hejdå.

Kommentarer

Kommentera Emmelis inlägg:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0