13 februari

Hej!
Idag mår jag så bra!
Redan igår började jag städa här "hemma" hos steffe. Dammade och diskade lite.
Imorse klev jag upp hav elva, diskade klart, dammsög och torkade golven!

Är även fantastiskt glad eftersom jag idag har pratat/träffat nästan alla dem som betyder mest för mig. Först har jag umgåts med Cissi idag. och Gabbe och Micke också. Vi har åkt skridskor, myst och ätit (höhö). Min fina <3 sen har jag varit hemma och träffat min älskade mamma och lillebror. Åkt till frugan och Maria och klippte frugan finfint! Pratade med frida hos mamma också i luren. Nu är jag hemma hos min fina.
Det bästa av allt på hela dagen var att få prata med Lisa som är i Afrika. Min älskade vän! Åh jag saknar henne och bannar mig själv för att jag inte kunde träffa henne denhär sista dagen innan hon åkte. Men nu är det 28 dagar kvar tills hon kommer! Wiiie.

Nu tänkte jag locka på pojken som typ alltid sitter vid sin dator hellre än och umgås med sin underbaaara fantastiska kloka snygga flickvän! Jaja...


Vi hörs!
Med Kärlek Emla

8 februari

Hej!

Min finaste Cecilia, jag älskar dig så fruktansvärt mycket. Du är så fin, så bra, så omtänksam. Jag önskar att jag skulle kunna göra samma sak för dig som du gjort för mig när inte jag vart på topp, men jag hoppas och tror att du vet att jag alltid finns ett telefonsamtal ifrån dig och om du behöver någon vid din sida så kommer jag. Min fina ängel, med änglahår. Du har varit med länge, i både ont och gott. Visst har vi bråkat som töntar ibland, kanske för att vi är så olika? Men kom ihåg att jag älskar dig och alltid står på vid din sida! <3
Din Emla Det ville jag bara säga dig.

 Idag har jag varit på i Gustavsvik eftersom det var friluftsdag och sedan blev det teater. Bra jobbat! Nu ska jag snart sova, är dötrött. Är som vanligt hos pojken. Är lite frustrerad. Lite nere. Men ändå känner jag att jag kan uppskatta det jag har och jag tror att jag börjar lägga det som varit bakom mig, även om det ibland skapar ångest när jag tänker tillbaka på helvetet. Men just nu så vet jag att jag har fina vänner som ställer upp, en mamma som är bäst i världen, som jag gärna delar med mig av till mina älsklingar, en fin pojke, fina syskon och en pappa om kanke antränger sig ibland för att vara just en bra pappa. Jag uppskattar er väldigt mycket! Nu fick jag en klump i halsen, känns som att jag skaa gråta. Kanske för att jag tänker på allt fint jag har runt omkring mig och hur jag trodde att jag var beredd att lämna det som betyder mest för mig för endast drygt ett år sen. Ingenting är som det var och ser jag tillbaka nu så fattar jag inte, men jag förstår ändå. Jag vet hur jag kände. Jag vet hur det känns att vara likgiltig inför allt. Jag vet hur det är att ligga på hallgolvet och ha ångest och skrika för att jag inte vet vad jag ska göra av mig själv och mina känslor. Jag ska hålla mig på en bra nivå nu. Vilket dystert inlägg de blev idag. Men de fick bli så.


Med kärlek
Emla

RSS 2.0