Think. Feel. Try to understand.

Hej.

Dagarna går, som i slowmotion, ändå hinner jag inte med. Det känns som att jag kollar på mig själv och ser någon annan. Händelsen spelas upp i huvudet flera gånger i ansiktet. Ont. Ångesten kväver mig ena sekunden, i nästa dör jag av något som får mig att skratta. Jag förstår inte. Jag var ju så hel, nu är jag så trasig. Som dom säger, så kan man inte spela på trasiga strängar.

Emla